Det börjar så sakteliga närma sig söndag vilket betyder nya matcher. Lagkaptenen har ringt runt till grabbarna i laget för att kolla status till helgens matcher mot Samlaget & Satfläsk.

Jag ställde samma tre frågor till alla och här är svaren jag fick.

 

 

 

1. Det känns kul att mötas Satfläsk. Dem ska tydligen vara vassa i närkamperna så det blir en tuff och intensiv match. Jag ser väldigt mycket fram emot det. Matchen mot Samlaget är vi små favoriter mot med tanke på tabelläget.

2. Vårat försvarsspel höll inte allra högsta klass, vi måste lära oss att hitta tillbaka till grunderna.

3. Ola Sörman och Fredrik von Platten. Framförallt Fredrik som går in och smäller dit den direkt i debuten. Alla gjorde dock bra ifrån sig. Simon Axtelius var en jävel i sargerna. Som sagt, hela laget gjorde en gedigen insats.

 

1. Med tanke på dem två namnen våra motståndare besitter kan vi dra slutsatsen att det är två oseriösa föreningar. Vilket betyder två enkla vinster. Vilket betyder att dem blir tagna i hål nummer två. Båda två.

2. Positioneringen. Våga hålla boll. Lita på vår förmåga. Det finns kvalitet i TK. Vi får köra någon slags teambuilding, det är viktigt att svetsa ihop laget nu inför matcherna.

3. Felix Hagström var en positiv överraskning. Han har ingen tidigare erfarenhet av bollsport och kommer in och levererar direkt. Ola Sörman ska också ha ett stort tack för köp av målvaktsutrustningen.

 

 

1. Match ett, Samlaget, stark vinst. Match två, Satfläsk, snäppet bättre än oss, resultatetmässigt i alla fall. Vi borde vinna om vi får laget att rulla på. Det här är dock den svårare matchen.

2. Sammanhållningen, lite bättre snack. Kommunikationen brast senast. Sen vore inte lite bättre kondition fel.

3. Alla var helt åt helvete.

 

1. Vinst i båda matcherna. Inget snack om saken.

2. Helheten. Allt egentligen.

3. Ola var bra när han klev in som utespelare.

 

1. Oj. Samlaget blir en tuff match. Vi har inte full trupp då Fredrik von Platten är borta, en av målgörararna sist. Vi har ju dock Tim Creigman som ersätter. Satfläsk, hmm. Jag låter statistiken tala. Dom ligger ju före oss så det blir tufft. Jag har även dragit på mig en förkylning, men jag tar alvedon mot det. Idag har jag tagit tre stycken. Nu är det bara vila och ett rejält glas whiskey som gäller innan läggdags. Det är det enda som funkar.

2. Folket måste byta skor. Alla halkar hela tiden. Tänk på skorna, det är väldigt viktigt. Speciellt Alexander Aapro. Han har extra glidiga skor. Det är inte schyst mot oss andra att spela med så glidiga skor.

3. Felix Hagström. Han krigade på väldigt bra. Förväntade mig ingenting av honom men han var bättre än jag trodde. Daniel Ljungqvist var även han väldigt bra som coach. Blev riktigt peppad.

 

1. Vi tar samlaget, vinst, utan tvekan. Satfläsk, kan bli lite svårare, men vi tar dom också.

2. Bra fråga, Fredrik von Platten måste springa mer.

3. Ditt självmål

 

1. Utifrån vad jag hört, så är det två intressanta matcher. Vi möter bottenskrapet. Mina källor säger det i alla fall. Bara vi håller våra positioner, spelar vårt spel så ska vi vinna utan några som helst problem. Som sagt, vi möter bottenskrapet.

2. Hålla våra positioner rakt igenom, vi har mycket hjärta men inte så mycket kondition.

3. Felix Hagström.

 

Felix Hagström
1. Vinst i båda. Det är bara att kötta på, förbättra dom bitarna som inte funkade sist. Sånt där kommer naturligt ju mer vi spelar tillsammans.

2. Egentligen placeringen på plan, jobba hemåt, ta emot passningar på rätt sätt, lite finjustieringar om jag ska säga det på ett snällt sätt. Men det är en trevlig stämning i klubben så det där kommer vi att greja.

3. Fredrik von Platten gjorde en balja va? Det var överraskande. Att Alexander Aapro orkade springa i två matcher var nog den största skrällen dock.

Det trodde jag inte. Jag blir väldigt stolt. Det är alltid kul att höra fina saker från ens medspelare, det värmer.

 

1. Vi har en bra chans. Dem verkar inte vara lika seriösa som oss. Då syftar jag på lagnamnen. Vinst i båda. Grabbarna har bra självförtroende efter senaste vinsten, även fast jag står för 50% av vår målsködrd. Nu måste fler grabbar kliva fram, Adam Hopfgarten framförallt.

2. Mer prat, kommunikationen. Röra oss ut mot kanterna. Vi ska styra spelet och låta dem springa.

3. Hagström, han har knappt hållt i en klubba innan och gör en okej insats. Notera att jag sa okej.

Jag kommer ligga på plajjan och ge mitt mentala stöd. Jag håller mig uppdaterad via Facebook och bloggen.

 

Jag vred om nyckeln, släppte kopplingen och tryckte ner gasen. Det var kallt ute. Klockan var 18.30 en januarikväll och det nalkades match. Inte bara vilken som helst, utan säsongens och årets första. Jag svängde av mot riksväg 271 och rattade skutan mot Älvsjö. Snart såg jag Olympens vita fasad torna upp sig i horisonten. Jag klev ur bilen och gick in i hallen. Det dröjde inte länge innan jag hittade resten av grabbarna. Där satt dem. Mina tappra krigare. Tjernobylkrigare. Apan satt längst in i omklädningsrummet, nervöst fipplande med en snusdosa i handen. Bredvid honom satt Platten och Felix fullt upptagna i en hetsk dikussion om Audi RS5. Jag såg Douglas vackra lockar, Simons plitande på telefonen och jag hörde Hoffas brölande, alltid lika glad i hågen. Jag slog mig ner bredvid min vice kapten, Viktor. Han satt med sammanbiten blick och stirrade ut i det tomma intet. Vi började lite smått tala om hur vi skulle lägga upp dagens taktik. Tanken var att ligga rätt i positionerna och spela lugnt. Eftersom det var vår första match tillsammans var vi inte speciellt samspelta. Motståndarna var MRC IK och vi hade inte en susning om deras kvalitéer. En startfemma formades och vi gick ut för att värma upp.

 

Fem minuter till matchstart. Snart dags. Som jag har längtat. Som vi har längtat. Det fanns inget annat än vinst. Jag samlade grabbarna och berättade dagens taktik. Vi hörde domaren blåsa. Dags för match. Förstafemman gick ut på planen och domaren gjorde sig redo för tekning. Allt var tyst. Man kunde ta på spänningen i rummet. Jag lyfte blicken och såg Hoffas gigantiska bakdel framför mig. Domaren släpper bollen och den svartklädda MRC centern roffar åt sig bollen direkt. Deras back får tag i den och vallar upp den till deras forward. Två mot två situation direkt. Viktor går ut för att skära av den anstormande MRC forwarden men han hinner lägga in en hård passning mot mål. Jag sträcker fram klubban för att rensa bort bollen men till min förskräckning ser jag hur bollen får en klockren träff på mitt blad och flyger mot vårat mål. Jag ser hur nätet rasslar bakom Ola och jag kan höra hela MRCs bänk skrika i eufori. Matchens första bollkontakt resulterar i ett självmål från min sida. Ridå.

 

Matchen ökar i tempo och vi får försvara oss mot våg efter våg av MRC anfall. Det finns inget slut på det. 2-0 dröjde inte länge. 3-0 kommer strax därefter och när domaren till slut blåser i pipan skrivs resultatet till 7-0.

 

Vi är inte med i matchen vid något tillfälle. Vi får ett tidigt baklängesmål i ryggen och får jobba i uppförsbacke efter det. Det är inte ens lönt att rabbla upp allt som gick fel den här matchen. Vi gör inte ett rätt. Samtidigt ska vi inte gräva ner oss för mycket. Det är våran första match tillsammans och vissa av grabbarna har inte hållt i en klubba sedan fritids, så det är klart allt inte sitter klockrent. Vi är ett lag byggt av folkölskroppar och konditionen finns inte där, hade vi haft ett bättre flås hade matchen slutat på ett helt annat sätt.

 

 

 

Kommentar om matchen:

Vi spelar på ett helt annat sätt i vår andra match. Vi ligger rätt i positionerna från början och vi kommunicerar på ett sätt som gör att vi slipper ta onödiga löpningar. Vi gör en höjdarmatch och alla killar ska ha en eloge den här matchen. Adam Hopfgarten gör det historiska förstamålet och det är kul att det lossnade så snabbt för doktorn från Sjöstaden. Han missar dock en straff vilket drar ner hans betyg något. Vår andra målskytt är Fredrik von Platten som med ett rappt slag hittar mellan målvaktens ben. Mot slutet av matchen stressar vi upp oss lite väl mycket i onödan och vår kapten och undertecknad drar på sig tre(!) utvisningar i princip i rad, mycket slarvigt. Vi lyckas dock hålla undan mycket tack vare Douglas jättematch i kassen. Vår matchcoach för dagen Daniel Ljungqvist ska ha en stor eloge för sitt deltagande i segern. Han manade på gubbarna från start och såg till att vi låg rätt i positionerna. En framtida värvning?

 

 

Skönt för oss att avsluta med en seger efter vår horribla första match. Nu är debuten avklarad och mycket nervositet har försvunnit. Nu kan vi bara jobba framåt, vi har en del ess i rockärmen som kommer presenteras i bloggen inom en snar framtid. Nya matcher på söndag.

Forza TK.

 

Så går ännu ett år från oss vi aldrig får åter.

 

Efter tre år i dvala är det dags att väcka bloggen till liv.

 

Jag kan börja med att berätta att Tjernobyl Kids som tidigare enbart bestått av en fotbollssektion nu tagit ny mark i form av en innebandysektion. Vi har scoutat från Haparanda i norr till Smygehuk i söder och fått ihop ett lag av sällan skådat slag. Det är med det här laget vi nu ska slå Sverige med häpnad. Vi har placerats i serien 6-manna Öppen division 13. Inte den mest graciösa serien men med vårat lagbygge siktar vi på att klättra i hierarkin, och det snabbt.

 

Senast de vitsvarta sågs spela var en augustikväll år 2011. Cirka två och ett halvt år sedan. I dagens trupp hittar vi bara fem spelare från fornstora dagar. Inte vilka fem spelare som helst dock. Jag skulle vilja mig påstå att de utgjorde stommen i truppen då, och kommer likväll göra det nu. De kommer bidra med samma hjärta nu som då, och förhoppningsvis smittar det av sig på de nytillkomna som ännu inte hittat sin plats i den härliga familj vi kallar Tjernobyl Kids.

 

Jag ska presentera truppen i sin korthet. Mer granskande spelaranalyser kommer ni få ta del av senare.
Truppen lyder.

Ola Sörman

 

Anton Jorméus (Il Capitano)

Victor Waxin (Vice Capitano)

Rasmus Henstad

Simon Axtelius

Alexander Aapro

Fredrik von Platten

Felix Hagström

Adam Hopfgarten

Tim Creigman

 

 

Jag tycker namnen talar för sig själva. Innebandysverige har fått ett nytt Sovjet anno 1980.

Det är med dessa tappra krigare vi börjar säsongen. Fy helvete vad taggade vi är.

 

Stående från vänster: Christian Scharin, Douglas Sehlstedt, Ola Sörman, Rasmus Henstad, Anton Jorméus, Adam Hopfgarten, Elias Mekibes, Pooyan Shamloo, Simon Axtelius

Liggandes: Johan Schedvins